Syntfullt leverne

När man talar om elektronisk musik går det inte att bortse från synthesizern, i dagligt tal kallad synten. Som så många andra musikinstrument är det inte helt lätt att spåra syntens historia, detta fastän den är en relativt ny uppfinning. Det finns nämligen alla möjliga försök att skapa elektroniska musikinstrument.

Ett tidigt exempel som fungerade är tekniken med tonhjul, som bl.a. används i Hammond-orglar. Centralt i tekniken är själva hjulen, metallskivor med en krusad kant som roterar i närheten av en pickup. Hjulen generar en ton, som varierar beroende på rotationshastigheten och antalet krusningar. Denna ton registreras av pickupen.

Sampling eller ljudgenerering

Ett annat tidigt elektroniskt instrument, som används än idag, är thereminen. Den är ett av få instrument över huvud taget som spelas utan att beröras. Den som spelar på thereminen rör istället sin hand inom ett spänningsfält som skapas av två antenner, en som reglerar tonhöjden och en som reglerar volymen. Thereminen är mycket populär inom musiken än idag, den används bl.a. i signaturmelodin till tv-serien Morden i Midsomer.

En av de grundläggande idéerna för utvecklingen av synten är drömmen om att skapa ett instrument som kan låta som vilket annat instrument som helst. Ett sätt att uppnå detta är att sampla befintliga instrument. Det mest kända instrumentet som fungerar enligt denna princip är mellotronen, som dock knappast kan sägas låta som de instrument den imiterar. Ett annat exempel är Casio-keyboards.

Dessa två huvudprinciper, att antingen sampla eller att generera ljuden helt syntetiskt, är de två huvudprinciperna för hur syntar kan fungera. Idag kan man dock inte bara modifiera volym och tonhöjd, utan även klangfärg. Det här gör att man kan få fram nästan vilka ljud som helst, och det är snarare detta, än möjligheten att få synten att låta som andra instrument, som har gjort synten till ett populärt instrument, som skapat flera egna genrer, exempelvis syntpopen.

Olika typer av syntar

En synt behöver inte spelas med en klavitur som på ett piano. Det finns syntar som kopplas till datorer, sequencers eller till andra syntar, för att spelas och programmeras genom dessa. Just möjligheten att programmera en synt har underlättat betydligt för många musiker, inte minst inom genrer där rytmen är viktig, som hip hop, techno och reggae. Genom att programmera en trummaskin eller groovebox kan man skapa ett taktfast beat som det går att bygga vidare på, gärna med hjälp av andra syntar.

Det har även blivit populärt med datorprogram som imiterar populära syntmodellers funktioner, och numera finns en del av dessa även som appar till mobiltelefoner och surfplattor.